Men för att vara ett skitpass så känns det ändå lite skönt att veta att min lägsta lägsta nivå ändå är rätt okey, tresiffrigt på stången trots allt i går.
Klart jag blir förbannad när det inte går som jag vill men ändå finns det ju lite rim och reson i det hela. Jag skall vara just här just nu... det är två veckor kvar tills jag skall vara som bäst på tävlingen i Landskrona och det finns egentligen ingen som helst anledning till oro.
Jag måste ju ner på botten för att nå toppen! Nu kommer det att bli betydligt lättare träning och mer vila de sista två veckorna och formen kommer att krypa tillbaka sakteligen, det lovar jag!
Så jag håller med.... Nere på botten Här är det toppen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar