Man måste ner i dalen för att nå toppen!?

Det sägs att man alltid måste gå igenom dalen för att nå toppen, att man måste vara nere för att komma upp, att man måste vara så ur att man nästans är i..... Ja ni förstår!? Man måste vara dålig för vara bra....ja man måste träna ner sig, tömma sig och bryta ner för att sedan kunna släppa, bygga upp och komma i toppform. 

Oavsett om det ligger något i det eller ej så är jag i alla fall nere på botten och krafsar och rör till i gruset. Det som kändes som en ljusglimt och en vändning tillbaka i början av veckan slog tillbaka som en pendel den här veckan och hårt slog den tillbaka också! 

Gårdagens pass var ett av det tyngsta, mest struliga, klenaste och helt klart sämsta passet på bra länge. Inte mycket stämde och det fanns inget krut i kroppen så vidare värst bra blev det väl inte. Rycken gick knackigt - fick med mig 72kg mer på tur än av någon annan anledning. Sittvändning + Överstötarna var tunga framförallt vändningarna, överstötarna är just nu mina enda vänner och såklart blev även Knäböj fram tungt. 

Trist med dåligt träningspass och det hängde liksom kvar över hela onsdagen och la ett grått tungt täcke över hela dagen....en jäkla skitdag rent ut sagt! 

Men jag håller fast vid tron att det snart vänder och det här var botten och att jag nu vänder om till att nå toppen lagom till den 1 juli.